Går och lägger mig nu. Mår jättedåligt verkligen. Mår illa, känner mig yr, svårt att svälja och såklart huvudvärk.

Så aa godnatt!

Mår rent ut sagt jätteilla! Och så har jag tråkigt också. Skulle kunna göra vad som helst för att få fler läsare :(

Men men, det kommer väl!

Nu ska vi snart ha familjemöte. Hihi nervis. Annars så kollar jag lite hästar på hästnet osv.

Ha det!

Har lite tråkigt just nu så tänkte skriva veckans planer:

Måndag: Skola, stallet, va med Julle, läxor

Tisdag: Skola, stallet, läxor och kanske va med nån kompis?

Onsdag: Skola, elgitarr, stallet

Torsdag: Skola, stallet osv osv.

Fredag: Skola, stallet, va med någon kompis ;)

Lördag: Stallet, slappa, va med någon kompis kanske? Vem vet vad jag hittar på!

Söndag: Stallet, glo Solsidan och Ponnyakuten, läxor

Idag: Glo solsidan, familjemöte, osv osv.

Gjort: Varit med Elin <3 och hopptränat för Helen.

Typ det! ;) Men ska nog göra annat också.

Vad kan jag säga? I början gick det ju uselt. Innan lektionen hade börjat, när vi bara värmde upp, då gick det bra. Men sen...

Usch när vi skulle trava så bara stack hon i galopp. Hela tiden. Jag fick inte vara med på det de andra gjorde. Utan jag fick skritta på en liten liten volt. Och då kände jag bara att Yra är ett hopplöst fall, det kommer aldrig gå! Men till sist fick jag en sån där kedja runt mulen.

Och vilken skillnad! När lektionen nästan var slut så undrade Helen om jag ville testa ett av hindren. Och det ville jag. Hon sa att jag skulle svänga vänster efter hindret.

och hon tvekade inte. Jag travade och fattade galopp typ två meter innan hindret. Och hon bara svävade över. Sen svängde hon lydigt till vänster. Sen fick jag testa en gång till men den här gången svänga till vänster och byta varv. Alltså, en riktig sväng.

Och det gick galant! Tror faktiskt att jag ska testa clear rounden 20 cm. Bara jag köper en kedja...

Men hon känns redo nästan :D Dock fotade pappa inte som han lovat. Och det kan man ju förstå.

Rambo och Kajsa var btw jätteduktiga! Men en jobbig grej är att jag har minst häst, men är absolut inte yngst! Så aa... ska börja leta häst nu :/

Men hursomhelst så är jag rätt nöjd. Och tusen tack till Helen! Hon är världens bästa tränare! :D

Snart är det dags för hoppträning. Klockan ett drar vi till stallet. Usch, är nervös. Känner på mig att Yra kommer vara geöt knäpp. Hon blir alltid så upphetsad när andra hästar är i närheten. Och så är hon inte riden på en vecka så aa...

Men vi får se helt enkelt! ;)

Rambo är ju jätteduktig på att hoppa, men Yra...

Har aaasss tråkigt! Kajsa och Elin skickar massa låtar till varandra på mobilerna, men själv kan jag varken skicka eller få låtar av någon annan mobil. Men min är ändå snyggast!

Så aa har inget å göra typ. Men ska nog ladda över bilderna från igår eller något. Så stanna kvar lite till! :)

   Ehm jaa... knepig bild :s

Tänkte skriva ett inlägg om Yra.

Kajsa och jag var trötta på att dela på Rambo hela tiden. Så en dag kom Katarina med ett förslag. Hon undrade om vi ville att de skulle ta hit en liten tjock shetlandsponny som hade tävlat mycket på äldre dar. Det ville vi.

Jag började räkna dagarna tills hon skulle komma. Men så blev det massa strul. De bytte dagar då Yra skulle komma hela tiden. Men tilslut, till min fördel, så kom Yra en dag tidigare. Dock var jag och mamma i väla den dagen så jag hann inte se Yra komma. Men när jag kom hem (ca 45 min försent) så gick jag direkt till hagen. Yra var tjock och smutsig, men ändå fin. Jag tyckte om henne direkt. Hon var självständig. När hon tröttnade så gick hon bara. Jag var kär.

Dagen efter testade jag rida henne. En liten runda i skogen bara. Skritt och lite lite trav. Det gick bra, men hon kändes så skumpig!

Redan andra gången jag red och skulle trava, så stack Yra med mig. I vild galopp! Men det gick bra ändå.

Och efter några vecjor så började jag rida och träna på riktigt. Första hoppträningen gick uselt. Yra vägrade hoppa. Jag tror det var två gånger hon hoppade, annars så tränade vi bara lydnad. Och ungefär så fortsatte det.

Efter kort tid, en månad kanske, så var vi med i en liten utställning. Det gick bra, vi vann klassen och kom tvåa i allt.

Det gjorde mig stark. Jag kände att vi var på väg uppåt.

En dag skulle vi rida i ridhuset, precis som vi brukade. Det var några andra som red också. Jag hade satt upp ett 30cm hinder som jag skulle hoppa med Yra. Vi hade fått upp farten rejält.

Men plötsligt så bestämde sig Yra för att, nej jag ska inte hoppa. Så jag fick inte ut henne från spåret i god tid. Och som strösslet på glassen så kom en av de andra ryttarna rakt emot oss. Och trots att hon kunde så tänkte hon inte flytta på sig. Nej, det är ju de små som ska ha respekt. Och det var så nära, så förbaskat nära, att Yra och jag brakade rätt in i ryttaren. Men i absolut allra sista sekunden hoppade Yra över hinderstödet.

Ryttaren blängde och visade verkligen hur dum jag var.

Varje dag vi red i ridhuset visade folk vad de tyckte om oss. Hur mycket vi var ivägen osv.

Tillslut fick de nog. De gick till Lasse och började snacka skit. Att vi rider för hårt, tar stora risker osv.

Det knäckte mig. Nu rider vi inte i ridhuset mer. Det fungerar inte så.

NU för bara några veckor sedan tävlade vi Gymkhana. Och vi kom tvåa! Yra krånglade pga tävlingsnerver (hon ville komma först!) på vissa grenar som tex slalom... Men det gick bra ändå!

Detta gjorde mig ännu starkare, det behövde jag. Men ändå fungerar inte det här längre.

Jag börjar bli riktigt stor för Yra, jag är för gammal för att tävla henne, hon bara bråkar osv osv.

Det är inte så roligt. Men jag kan inte skiljas från henne, hon är som min bästa vän. Jag älskar henen, hon är en del av mig.

Jag har otroligt många bilder på Yra. Men inga när jag hoppar pga omständigheterna. Det känns förjävligt.

Men här kommer några bilder i alla fall.

De allra första bilderna:

Från en av de första ridturerna:

Från gymkhana tävlingen:

  Fan vad små bilderna blev! Och så blir de suddiga!

Från ridningen i snön:

Och till sist en övrig bild. :)

Ledsen, men det fanns bara dessa bilder på denna datorn! :( Men har nya också.

Men glöm inte att kämpa, för även när det känns svårt så finns det oförglömliga, fina, fantastiska stunder.

Så ge inte upp! För det tänker inte jag göra. I morgon ska jag hoppträna och lära mig massor. Vi har lång väg kvar, men det kvittar.

Det finns clear round och det finns dressyr! :')

Kram Tuva

Demma fanns visst också! :*)

Älskar dig föralltid Yra. Jag tänker aldrig aldrig aldrig lämna dig. Tänker kämpa för att alltid få vara med dig. Du betyder mest!

Älskar dig Kärlingehults Yra föralltid.

Föräldrarfritt, panpizza, godis och kompis! Det är vad som gör den här lördagskvällen perfekt. Elin sover över, pappa har hyrt film och köpt ggggoooooooodddddiiiiiiiiissssss!!! Är helt ärligt BEROENDE! :/

Men nu ska vi ha världens bästa kväll iaf!

Vi hörs! Och ha en jättekul lördagskväll nu.

              +

              +

Myyyyyys!!!